6 sep. 2012

Halloj!
Idag tänkte jag skriva ett lite annorlunda inlägg. istället för att berätta hur min dag sett ut och kommer de ut å sånt så tänkte jag berätta om min underbara Momma och Maamma <3

Det är så här för 5 år sedan 26 september så hände något tragiskt .
En vän från Hoting ringde och undrade om mamma var hemma (jag bodde i ösd då) . Tyvärr så var inte mamma hemma utan hon var ute och handlade . När hon kom hem fick jag höra nyheten att momma var inte hemma och gårdagens post låg kvar på golvet i hennes brevlåda, (vilket inte var likt henne) vi ringde runt lite och senare Så jag och mamma blev så klart oroliga ,ringde polisen och började åka upp till Hoting. Detta var sent på kvällen så vi var väl framme någon gång runt 11/12 eftersom det tar ca 2 timmar till hoting.
Vi hade ringt en vän från hoting som stod och väntade på oss med varma kläder och kaffe. Hon hade då tagit sig tid att gått in och kolla i mommas lägenhet men ingen var där ?!
När polisen kom runt 1-2 så frågade dom om vi kunde ha någon aning om vart momma var. Eftersom jag har haft väldigt mycket med min mormor att göra så tänkte jag  direkt (uppe vid eljuspåret) Så jag berättade för poliserna om vart hon kunde vara och fick även åka med dom /polishundarna och visa vart det låg. De skickade ut en patrull direkt men vi fick vänta på helikoptern. Klockan var 5 och ännu inte ett ända spår av momma. Helikoptern hade kommit iaf nu med värme sökande kamera och börja leta. Redan då på morgonen så hade vi säkert 6-8 poliser hemma hos momma som kollade och letade efter bevis... Men inget.
Allt kändes så hopplöst, skulle jag någonsin få träffa momma igen? Varför ¨åkte jag inte upp helgen innan till henne? ja sånna där frågor snurrade i mitt huvud hela tiden. Dagarna gick.. vi hade fått en ledtråd . En kvinna i hoting hade träffat momma efter eljuspåret dagen hon försvann. ÄNTLIGEN! ett spår ! momma fanns kanske i eljuspåret. Men skulle hon vara vid liv? Det visste vi inte.
En dag tog vi en promenad runt eljuspåret . När vi gått ca halva 2½ så kom jag på ! Det finns en brevlåda längs eljuspåret och där brukade ALLTID jag och momma skriva namn och datum när vi gick där. Jag sa bara till mamma och dom Jag kommer strax jag måste bara springa och kolla en snabb grej så jag kutar före en bit. Närjag kommer till brevlådan klappade mitt hjärta som fan. Jag öppnade brevlådan och tog ut den lilla plastfickan med skrivboken i . Ja. mycket väl. där stog det "Karin Persson 25 september". MOMMA HADE VARIT HÄR! jag ropade till mamma och dom och sedan sprang jag för att visa.
Polisen letade i 2 ½ dygn sedan gav det upp. " Dem letade inte efter döda" sa dom till mig och min bästa vän när vi gick för att fråga va fan dom höll på med.
Samtidigt kan jag förstå att dom kan ju inte ge upp alla andra som behöver hjälp och där det fortfarande finns hopp om liv. Men det var ju trots allt MIN momma :( Det var då mitt hjärta bast. Jag kunde inte äta,dricka eller något . Jag bara sov och sov och sov. Jag orkade inget . jag bara la ner . I 3 dagar gick jag Helt utan mat, knappt något vatten . Tills mamma bad mig att hälsa på en vän till henne för hon ville inte att jag skulle vara själv när de for ut för att leta mer. Min mamma var den starkaste människan jag skådat vid det tillfället. Hon var den som tog tag i allt och fixade så mycket hon kunde och lite till. Pratade i radio och en massa annat. Hon höll sig vaken och på spänd efter att få hitta sin mamma .
Min mamma är en helt otrolig människa men då så fick verkligen ALLA se det. Hon var som en superhjälte. Gjorde allt i sin makt!
Iaf så när jag hälsade på denna vän så tvingade hon mig att äta och jag fick inte gå där ifrån för ens jag ätit upp. Jag kom precis ihåg var det var med. En banan,två risifrutti och sedan tror jag att de var ett glas med mjölk.
Det var nog då även jag vaknade till liv lite.
Jag började få krafter igen och började leta.
När vi gick upp till bergbodarna som ligger via eljuspårets 5 km  så kände jag att " shit! här måste jag gå " Dom jag gick med var inte lika villiga men efter mycket tjat så sa dom JA ! men vi går väl dit då så du blir lugn.
Vi gick emot en tjärn . Det var dimma kom jag ihåg och skogen var tät.. Bredvid tjärnen så gick en skoterled och jag kände att jag måste bara gå lite efter denna. Jag tog med min vän Viktor och gick bredvid mig.
Sedan hör vi ett rop " KOM nu går vi tillbaka"  jag svarade mina vänner. Nej jag ska bara gå här en liten sväng tillbaka får jag ett väldigt bestämt och elakt rop " NEJ RONJA! NU GÅR VI"
aja tänkte jag . och vi gick tillbaka.

Första snön kom och vi tänkte , nu kan vi inte leta mer . Älgjakten har börjat snön har kommit så om vi skulle vara nära kan vi missa kroppen eftersom snön täcker. Vi letade nu efter inte en levande momma, men vi ville ha hem henne!
Vi hade iaf en stanna hemma dag.
Jag kom ihåg att jag satt med mina vänner Alex och Märta  i tvrummet och vi höll på att prata..
Det knackar på dörren . Sedan så kommer mamma in och sa kom in i köket ronja.
"har dom hittat momma" "lever hon??" .VI satt oss vid ett runt köksbord och där satt två jägare. Äldre herrar.
Dom har hittat momma säger mamma. Hon lever inte .
Dom hade även kort på henne liggandes i skogen, mamma tyckte inte jag skulle se . Men jag måste  , jag måste få se om det verkligen är hon . Vips så hade jag en mobil skärm i ansiktet. Där låg hon, med huvudet ner i mossan ,ena armen över huvudet och i kort armad och jeans. Jag såg direkt att det var momma . Men hon var inte död ,hon kan inte vara död, nej nej nej nej ! De fick inte vara så .. Men så var det .
Min mormor frös ihjäl den 25 september , då norrskenet på himlen var som störts. Den kallaste dagen innan vintern kom.

På kvällen ringer polisen mamma. Frågar om hon kan komma till porten. Mamma gick till porten men ingen polis där . Dom ringer igen efter 5 min. " ja kan du komma och öppna porten" Mamma svarade att hon var ju utanför porten men ingen var där. Poliserna hade fått reda på att vi lämnade inte hoting så länge momma var försvunnen . Men detta gick inte in i deras huvuden . Så ca 5 timmar efter vi fick reda på att momma var död av ett par jägare så fick vi reda på att momma var död av poliser i mobilen . för att dom inte hade varit uppmärksam på vad vi sagt. Detta är ett tjänstefel och de sårar mig djupt att svenska poliser kan vara så okänsliga och okunniga . Detta gäller en väldigt kär familjemedlem , min momma <3 Förutom mamma så hade jag momma. jag har inga andra.

Men med detta vill jag säga ett Enormt TACK till alla som hjälpte att Leta efter min underbara momma.
Tack till ängsmoskolan som skickade även upp vaktmästaren för att leta.
Och framför allt tack till Världens BÄSTA mamma! Utan dig hade jag aldrig klarat mig. Du var mitt stöd , du fick mig att se hopp nä'r det var som mörkast och den viljestarka egenskapen du har hoppas jag att jag med får och kan föra över till Melizza. Du är inte bara en mamma ,du är min bästa vän och en jag vet att jag ALLTID kan vända mig när jag har det svårt. I denna svåra tid vi hade så var du ljuset, du var ledaren ,du var  den som fick hoppet om mitt liv att gå vidare <3 Jag har så otroligt mycket att tacka dig för mamma. Men jag hoppas du förstår vilket stöd du var för mig under denna tid , genom denna text. Jag älskar dig mamma<3


Vila i frid Älskade Momma, Du kommer alltid att finnas i våra hjärtat <3




Tack älskade mamma för att du finns <3 Jag Älskar dig så otroligt mycket <3


God natt allihopa. Hoppas det har varit ett intressant inlägg.

3 kommentarer:

  1. Fy får tårar i ögonen. Tycker inte att d känns som att det är så länge sen. Minns Karin när man jobbade på hemtjänsten, hon stog alltid ute å va alltid glad å hälsade :)

    SvaraRadera
  2. Jag sitter här och gråter, fy fan för att behöva gå igenom det ni gått igenom.
    Känns läskigt att det redan gått fem år :( Minns varenda dag då vi var ute och letade med er..
    Stor kram till dig Ronja, du är en stark tjej (din mamma också)

    SvaraRadera
  3. JO momma var verkligen speciell och helt underbar <3

    Vem är du anonyma? :)

    SvaraRadera